Tentabreak
Det går inte superbra med min tenta just nu. Jag hittar inte inspirationen. Så istället tar jag ännu en paus och snor en utmaning från Mimmis blogg. Bara för att första svaret från min inkorg blev så klockrent!
1. Ta fram din mobil.
2. Gå till inkorgen!
3. Svara på frågorna genom att skriva första meningen i sms:en
4. Fråga 1 - första meningen i första sms:et.. Fråga 2 - första meningen i andra sms:et, o.s.v
2. Gå till inkorgen!
3. Svara på frågorna genom att skriva första meningen i sms:en
4. Fråga 1 - första meningen i första sms:et.. Fråga 2 - första meningen i andra sms:et, o.s.v
1. Vad skulle du säga om din partner var otrogen?
Jag måste skylla på dig då det verkar som att du bär på den genen
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Jag har tappat rösten.
Jag måste skylla på dig då det verkar som att du bär på den genen
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Jag har tappat rösten.
3. Vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss?
Mm, hög diciplin imorrn!
4. Vad är det värsta du skulle kunna säga åt din fiende?
Jag måste nog stanna hemma om jag ska hinna med den där dansgrejen sen,
5. Vad skulle du skrika om du vann en miljon?
Ah ungefär samma som jag
6. Vilka ord skulle du säga till gud om du träffade honom?
Lite segt, har du börjat skriva?
7. Vad vill du höra mest av allt?
Hur går det?!
8. Vad kommer bli dina sista ord i livet?
Hejhej!
9. Vad säger du till en nära vän som fått en dödlig sjukdom?
Hej darling!
Uppdatering
Gårdagen bjöd på en heldag på Södertörns bibliotek. Under första delen av dagen blev inte mycket gjort då min, Louisas och Marias pluggdiciplin inte alltid är på topp. Mycket snack och lite verkstad tror jag bestämt att man brukar kalla det! Vi lekte hänga gubbe i ett av bibliotekets grupprum och tryckte i oss allt (o)förtjänt pluggodis. Efter att ha missat halvpendeln, och därav också dagens corepass, var det som om allting släppte och jag spenderade resten av dagen med näsan i böckerna tills det att biblioteket stängde portarna för kvällen. För att belöna mig själv gick jag på en lång "safari"-promenad i flempan. Under min vandring fick jag se en hare, en råtta, en spindel och en bajshög som sen visade sig vara en groda.
Tjollahopp
Tjollahopp
Dagens klagosång för den bryr sig
Nu var det länge sedan jag bloggade sist. Jag har försökt men det har varit stopp i fingrarna. Kanske har jag haft brist på saker att klaga på? Eller så har det varit så mycket annat att tänka på att bloggandet helt enkelt inte har lockat mig.
Men nu har jag något att klaga på och oroa mig över. Min sömn! Seminarium idag, gruppseminarium dessutom och jag svek Maria och Louisa med att åter igen försova mig. Och det värsta är att jag inte känner igen mig själv. Jag har alltid varit morgontrött men jag brukar inte försova mig så här mycket! I och för sig kom jag inte igång med mitt skrivande igår förrän alldeles för sent och jag var inte klar förrän vid två tiden. Men i mina yngre dagar brukade det inte spela någon roll. Om jag sov fyra, fem eller sex timmar... jag tog mig alltid upp ändå. Nu kan ingenting väcka mig. Har min kropp bestämt sig för att sova ignorerar den alla möjliga larm som sätter igång. Idag resulterade det i att jag vaknade 10.13 och seminariet startade 10.00. Det kändes helt enkelt inte värt att springa dit och störa hela klassen en halvtimme senare. Jag har dessutom fått jobb hela helgen och det värker i magen av oro för att jag ska försova mig även då.
I natt drömde jag att jag hittade en till lucka i mitt schema att åka hem till mina föräldrar. Jag ska åka norrut om två veckor, men eftersom jag ska hinna med både Luleå och Skellefteå på sex dagar känns tiden knapp. Jag tjatar hela tiden om att jag behöver en semester och nu tror jag på allvar att den behövs!
Buhu, tyck synd om stackars mig. Så var dagens klagosång över.
Men nu har jag något att klaga på och oroa mig över. Min sömn! Seminarium idag, gruppseminarium dessutom och jag svek Maria och Louisa med att åter igen försova mig. Och det värsta är att jag inte känner igen mig själv. Jag har alltid varit morgontrött men jag brukar inte försova mig så här mycket! I och för sig kom jag inte igång med mitt skrivande igår förrän alldeles för sent och jag var inte klar förrän vid två tiden. Men i mina yngre dagar brukade det inte spela någon roll. Om jag sov fyra, fem eller sex timmar... jag tog mig alltid upp ändå. Nu kan ingenting väcka mig. Har min kropp bestämt sig för att sova ignorerar den alla möjliga larm som sätter igång. Idag resulterade det i att jag vaknade 10.13 och seminariet startade 10.00. Det kändes helt enkelt inte värt att springa dit och störa hela klassen en halvtimme senare. Jag har dessutom fått jobb hela helgen och det värker i magen av oro för att jag ska försova mig även då.
I natt drömde jag att jag hittade en till lucka i mitt schema att åka hem till mina föräldrar. Jag ska åka norrut om två veckor, men eftersom jag ska hinna med både Luleå och Skellefteå på sex dagar känns tiden knapp. Jag tjatar hela tiden om att jag behöver en semester och nu tror jag på allvar att den behövs!
Buhu, tyck synd om stackars mig. Så var dagens klagosång över.
Klagomål
Dagens I-landsproblem:
Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Men hur klär man sig under en varm vårsol och kalla flempanvindar? Jag, Louisa och Maria har kommit fram till att det alltid är kallt i Flemingsberg! Hur kan det komma sig? Vart kommer alla kalla vindar ifrån? Jag ska strax bege mot Söder för skvaller över en fika med Emma, men jag har beslutsångest över hur jag ska klä mig. Om jag fryser här kanske jag kommer att svettas där.
Ett litet klagomål till byggubbarna vid pendelstationen. STÄDA UPP EFTER ER! Jag har ingen aning om vad de håller på att bygga men skräpigt blir det och idag höll det på att gå illa för min del. Jag kom gåendes från pendeln och njöt av solskenet då mina fötter plötsligt fastnade i någonslags "rävsax". Ok, ingen rävsax men ett plastband som fastnade om båda mina fötter och jag höll på att stupa rakt ned i marken. Pinsamt? Ja, men mer obehagligt. Kul att ramla raklång och få spik, glas, grus eller något annat otrevligt inslaget i pannan. Jag säger bara morr!
Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Men hur klär man sig under en varm vårsol och kalla flempanvindar? Jag, Louisa och Maria har kommit fram till att det alltid är kallt i Flemingsberg! Hur kan det komma sig? Vart kommer alla kalla vindar ifrån? Jag ska strax bege mot Söder för skvaller över en fika med Emma, men jag har beslutsångest över hur jag ska klä mig. Om jag fryser här kanske jag kommer att svettas där.
Ett litet klagomål till byggubbarna vid pendelstationen. STÄDA UPP EFTER ER! Jag har ingen aning om vad de håller på att bygga men skräpigt blir det och idag höll det på att gå illa för min del. Jag kom gåendes från pendeln och njöt av solskenet då mina fötter plötsligt fastnade i någonslags "rävsax". Ok, ingen rävsax men ett plastband som fastnade om båda mina fötter och jag höll på att stupa rakt ned i marken. Pinsamt? Ja, men mer obehagligt. Kul att ramla raklång och få spik, glas, grus eller något annat otrevligt inslaget i pannan. Jag säger bara morr!
Sweet sixteen
Har du ibland funderat på att sätta upp kameror i din lägenhet och göra din egen version av Big Brother?
Jag och Mimmi hade kanske inte direkt tänkt oss att göra en dokusåpa av våra liv men tanken har slagit oss: Vad tusan skulle folk tro om oss om de fick se våra konstiga dansinfall, skrattattacker och höra våra otroligt odjupa diskussioner? Senast i natt när ingen av oss kunde sova började vi prata om att åldras.
Jag: Den 29:de fyller min bror 17 år. Fatta, 17 år är en lång tid.
Mimmi: Ja tänk att vi har levt i 20 år.
Jag: Jag är 21..
Mimmi: Ja, men vi avrundar till 20.
Jag: Underbart att du avrundar neråt.
Mimmi: Hahah..
Jag: Ja tänk, nu har vi gått igenom den jobbiga kroppsliga utveckl.. nej fan, nu ska vi ju förfalla också!
Efter att Mimmi citerat en stripe ur Rocky kom vi fram till att man var som snyggast i 16-års åldern. Men frågan är alltså?
Finn ett fel.
Mimmi har länge haft mordiska planer för mig. Då ville hon strypa mig. För några veckor sen planerade hon att äta upp mig.
Jump, jump, jump around..
Those where the days
Jag och Mimmi hade kanske inte direkt tänkt oss att göra en dokusåpa av våra liv men tanken har slagit oss: Vad tusan skulle folk tro om oss om de fick se våra konstiga dansinfall, skrattattacker och höra våra otroligt odjupa diskussioner? Senast i natt när ingen av oss kunde sova började vi prata om att åldras.
Jag: Den 29:de fyller min bror 17 år. Fatta, 17 år är en lång tid.
Mimmi: Ja tänk att vi har levt i 20 år.
Jag: Jag är 21..
Mimmi: Ja, men vi avrundar till 20.
Jag: Underbart att du avrundar neråt.
Mimmi: Hahah..
Jag: Ja tänk, nu har vi gått igenom den jobbiga kroppsliga utveckl.. nej fan, nu ska vi ju förfalla också!
Efter att Mimmi citerat en stripe ur Rocky kom vi fram till att man var som snyggast i 16-års åldern. Men frågan är alltså?
Finn ett fel.
Mimmi har länge haft mordiska planer för mig. Då ville hon strypa mig. För några veckor sen planerade hon att äta upp mig.
Jump, jump, jump around..
Those where the days
Bohemian Raspberry
Jag och Mimmi har dåligt inflytande på varandra. Det brukar i och för sig Louisa säga om mig också vilket får mig att ana att det är jag som är den stora boven i dramat. Mimmi har i alla fall bott hos mig under en veckas tid nu och vi har vräkt chips, godis, kladdkaka och pizza x två! På det har jag varit sjuk (möjligt mesig) och legat hemma framför tv:n. Det dåliga samvetet kryper under huden och därför har jag och Mimmi ingått i en pakt: en månad utan skräpmat och annan skit som chips och godis. Men efter ett dåligt helgslut fick jag unna mig en grand kaffe late och ett paket kaktus och citron sorbe. De hade inte Ben and Jerry's på VIpulsen. Hur bajsigt är inte det om man får fråga? För att uttrycka mig en smula generaliserande: Jag som kvinna har vissa behov!