Siden och Grus

Jätte jobbigt i-landsproblem!

Jag har blivit erbjuden en av de tjänster jag sökt på Gröna Lund i år, vilket är jätte roligt! Tjänsten känns lockande och jag längtar verkligen tillbaka till arbetsplatsen, jobbarkompisarna och stämningen. Det finns bara ett problem... I min ansökan sökte jag alla områden förutom ett och tjänsten jag erbjuds ligger på just det område jag inte sökt. Jag har faktiskt lite ont i magen av beslutsångest. Visst tycker jag om det området, men jag ska i princip jobba heltid från april till september och då skulle jag vilja jobba där jag verkligen stormtrivs.

Om några timmar kommer de att ringa upp. Rekryteraren skulle höra sig för om det fanns möjligheter för mig att någon gång få hoppa över på andra områden under sommaren. Annars är det den här tjänsten som gäller eller ungefär samma som den jag hade förra året. Jag vet inte om det är skillnader i lönen men frågan är vad jag kommer att tycka är roligast?

Jag vill, jag vill..men vad?

Nu åker jag till Maria och hoppas på att vi tillsammans kan få rätsida på den här arkivuppgiften. Jag vill så gärna bli klar till imorgon då pappa kommer ner och hälsar på lilla jag i stora huvudstaden. I helgen vill jag vara fri och avslappnad! Jag är väldigt, väldigt less på pluggångesten just nu. Så pass less att jag är helt slut i hela kroppen. Jag tror att jag är inne i ännu en härlig pluggsvacka. Men äntligen verkar våren vara här (ta i trä). Plusgrader och sol till min stora lycka! Snart, mycket snart är det sommar och dags att byta plugg mot jobb. Wiihoo, när jag blir rik..

Bra jag är på att planera? Lyckades missa mitt Corepass pga av ett möte som drog ut på tiden.

Jag kom hem hungrig, trött och stressad och startade datorn för att avboka passet för att slippa en prick i "Sats-registret", men var tio minuter försenad på avbokningstiden. Ringde i panik till Sats. Blev galen på väntemusiken i telefonen då samtalet framför mig på fullaste allvar tog en kvart. På den tiden hann jag kasta mig ut ur lägenheten, rusa genom den leriga parken till tunnelbanan och åkta tre stationer. Men när det äntligen blev min tur att prata med receptionisten så löste det sig bra. "Om du verkligen inte hinner i tid. Ja för den här gången, eftersom jag vet att det är flera personer i kö, kan jag avboka ditt pass," sa receptionisten. Så det löste sig bra men jag har fortfarande ont i magen av skam över hur dåligt planerad jag är.

Som plåster på stress-såren ska jag unna mig lite oförtjänt fika. Imorgon blir det två pass som straff (?)!

Stressen att bli klar med det här arkivarbetet gör att jag låser mig. Strax måste jag ut på ärenden... Det finns alltid något att göra. Aldrig kan man varva ned totalt. Två koppar kaffe tog mig upp ur sängen imorse. Jag går på falsk energi.

Men efter att läraren surat om att jag och Maria inte engagerade oss i arbetet (vilket inte är sant, vi kom ju på seminariet eller hur?), så vill jag bara att det här ska bli ett kick ass arbete. Mansmodet på 1800-talet är en utmaning att koppla till vår kurslitteratur men jag tänker inte ge upp så här nära mållinjen. Ikväll blir det träning och galet mycket PLUGG!!!

Efter en tids mindre sund livsstil har jag under de senaste veckorna chockat kroppen med träning och helgmys a là morotsstavar, fruktsallader och smoothies. Jag mår riktigt bra! Och inga nyårslöften ligger bakom min nygammla livsstil heller. Dock blir det mycket disk...

Efter en riktigt tjejig tjejkväll, med sex and the city-skolådan, smoothies och tjejsnack, väntade ett enormt diskberg. Helt slut och med fingrar som russin, slår jag mig ned vid datorn. Dagen erbjuder städning, träning och plugg. Men bara för en kort stund vill jag sitta här och titta på soliga semesterresor. Jag är dock fattig både på tid och pengar men drömma kan man alltid. Jag klickar mig fram på resesidorna fram till betalningen, bara för känslan av att nästan vara på väg. Det är underbart. Lika underbart som att titta på härliga, grymt mycket för dyra men ack så fina lägenheter.

"Vi ska önska runt i ring, önska kostar ingenting..." Men i höst ska jag ta mig iväg. Det är ett löfte till mig själv. Spara, spara och ta mig tid!

En fråga som väcktes igår: "Vart kommer mr Bigs smeknamn ifrån? The Big Love? Att han är en stor människa? Eller ett stort hehe...?

Dagen blev lite dyrare än tänkt.

Morgonstund: Matig macka och kaffe på skolan.
Direkt därefter: Chailatte på Waynes.
Var på vi: Gick lös i en stökig smyckesaffär med förblindande billiga smycken.
Kort därefter: Köpte jag ett par solglasögon.
Sen: Handlade vi på Vi och hade beslutsångest.
Hemma: Vegopytt, chokladbollar, fruktsallas, chips och dipp!

Om några dagar kommer jag att skriva ett "tyck synd om mig"-inlägg om att jag är en fattig student. Då ska jag läsa detta och minnas om hur jag syndat med CSN-pengarna.

---

Kvällens kommentarer:

Mimmi: Jävla bananklet.
Jag: Bananfitta

Jag: Jag ska bara gå och skriva ett inlägg innan vi filmar oss.

Jag sitter och läser igenom arkivmaterialet och mitt ena ben sticker  fram ur morgonrocken. I soffan ligger Mimmi och filosoferar. Då kommer kommentaren som för all framtid kommer att göra mig smått misstänksam mot min kära vän.
"Tänkt vad mycket kött man skulle få ut av ett människoben..."
Jag tittar på Mimmi.
"Vadå menar du mitt ben?"
"Ja, alltså det ser ut som en kycklingklubba typ.. hahaha"

Att tillägga. Igår såg vi "Låt den rätte komma in". Den var inte dåligt gjort eller spelad men jag tyckte inte om historien. Moralen i mig säger nej till att heja på den som mördar oskyldiga människor. Även om jag inte heller vill att den lilla flickan ska dö. Den var svår och ingenting jag skulle sätta mig ned och se igen. Skulle vilja disskutera vidare om slutet, men antar att jag då kommer att få några arga kommentarer från vänner som inte sett den än.

Men är detta anledningen till Mimmis plötsliga blodtörst?

Idag hände en skum sak.

Jag satt i min mosters kök och läste då det plingade på dörren. Utanför stod en stor, lite "ruffig" man och trampade. Han sökte en kvinna som han påstod bor i huset. Jag svarade att jag inte visste men att han kunde titta på brevlådorna för att se om hennes namn stod där. Men då svarade han att han redan visste det, att det var hans mamma och att han kunde bevis det med ett legitimation. Då han började krångla upp kortet föreslog jag vänligt att han skulle gå upp till henne istället och plinga på eftersom det ändå var henne han sökte. " Ja, jag vet men hon är inte hemma nu. Jag behöver bara låna 100 kronor till imorgon," sa mannen. "Det är min mamma som bor där, jag lovar. Titta jag kan bevisa.." fortsatte han och viftade med kortet under näsan på mig. Jag föreslog då att han skulle komma tillbaka lite senare eller ringa henne. Men han frågade bara vidare om de där 100 kronorna han behövde. Tillslut verkade han förstå att jag inte ville låna ut pengarna och bestämde sig för att vänta istället.

Jag vet inte om han satte sig i trappan sen, om hans mamma verkligen bor här eller hur han ens kom in i huset? Men det var väldigt tragiskt och jag kan ana vart den där 100 lappen skulle gå. Skulle jag ha ringt någon vid ett sånt här tillfälle?

Jag tänker i alla fall sova med båda låsen låsta. Han kanske var ute efter att se vilka som var hemma eller bortresta. Det har ju tyvärr hänt förr.

Det blev ingen utgång. Jag var för seg att bestämma mig och tydligen hade mina vänner redan hamnat på en lista. Så lite smått bitter satte jag mig framför tv:n och såg en film. Sen upptäckte jag att Gwydion var vaken borta i Wales. Efter att ha "samtalat" över facebook fram till klockan halv fyra på morgonen gick jag tillslut och la mig. Tolv timmar senare vaknar jag av att min kära vän Malin ringer. Jag får syn på klockan och svarar i telefonen: "OH HERRE GUD, HERRE GUD..."
Malin blev förståss lite förskräckt. Trodde att henne vän tappat alla skruvar och förväxlat henne med Gud. Men det var bara ett vanligt panikanfall från min sida.

Nu sitter jag här klockan kvart i åtta. Fortfarande med en känsla av att vara nyvaken. Jag missade träningen och måste ta tag i plugget. Nu är mitt dygn verkligt fucked up!!!

Ikväll har jag, tillsammans med Maria och Marie, lyckats fylla hela mosters kylskåp med grönsaker. Vi skulle äta tacos och blev lite wild and crazy i grönsakshörnan. Men det är i och för sig bra för mig då jag kan leva grönt hela helgen ut. Veckans godisintag har inte varit nådigt. Det är sjukligt vad fort ett sockerberoende tar fart!

Jag vet inte om det var synd om eller lyxigt för Simon att få tillbringa kvällen tillsammans med tre heta tjejer i sina bästa år. Kanske blev han lite smått nervös av filmvalet? Växande mage, hormonstormar och förlossningssmärtor... Juno är trots allt en himla mysig film tycker jag. Däremot tror jag att Maria tyckte att jag och Marie hypat upp den lite för mycket. Och Simons kommentar då sluttexten började rulla var: "Ja, det var ju en film..."

Nu är det dags för mig att sluta trycka morötter och få mig lite skönhetssömn. Imorgon väntar en lång dag. Först ett härligt pilatespass för att sen åka hem igen och läsa ohärligt mycket litteratur.

Jag  längtar efter att åka utomlands och njuta av livet. Här är det kallt. Visst det är vår och man blir lite småkär bara av att andas in den friska luften,  MEN jag vill ha sol och värme. Jag vill åka bort en vecka och känna att ingenting kan komma åt mig. Ingen kan ringa och säga att nu måste du jobba eller skriv den här tentan eller läs den här boken... Jag vill ha semester!!!

På fullaste allvar så har jag knappt legat ute i solen på två år. Sommaren 2007 jobbade jag natt största delen av sommaren. Hela året jobbade jag galet mycket för att ha råd att åka till Kina (en resa jag aldrig kommer att ångra och gärna gör om). Vi åkte dit i Februari vilket betyder att det inte var en solsemester. Sen kom jag hem. Flyttade ned till Stockholm och jobbade hela sommaren non stop. Nu är jag en fattig och upptagen student som inte har tid eller råd att resa. Min hy är lika vit som Snövits. Nej, jag tar tillbaka det där. Snövit ser ut som om hon just kommit hem från solariet i jämförelse med mig. Jag är för tusan genomskinlig!

Ikväll ser min drömprins ut som en solbränd reseledare. Landet långt, långt borta ligger vid varmare breddgrader med svajande palmer och parasoldrinkar. Draken som håller mig fången är ett tjockt osorterat kompendium.